Medicinska frågor

Ett av problemen för nackskadade bottnar bland annat i oförmågan inom den svenska sjukvården att ställa rätt diagnos vilket också framgår av Whiplash-kommissionens slutrapport (se länkar sist i detta inlägg).  I Sverige vill man inte prioritera dessa frågor. Det finns få läkare i Sverige som kan eller vill tyda röntgenbilder på skador i halsryggen och ingen läkare har lyckats stabilisera halsryggen utan komplikationer. Sådan vård utförs alltjämt inom ramen för forskningsprojekt i Sverige vilket också framgår av Whiplashkommissionens slutrapport.

Det finns kompetens inom området men då får man vända sig utomlands, till Finland, Norge, Spanien, Iran, Australien, England eller USA. Svensk sjukvård står och stampar på samma fläck utan att vilja ta till sig denna kunskap. Detta bekräftas av en före detta försäkringsläkare i SVT’s Uppdrag Granskning i oktober 2009 där läkaren vitsordar att det trots forskningsmiljoner inte händer någonting.

Den bristande kompetensen i Sverige medför ofta att felaktiga diagnoser ställs.

Se misstag i vården.

Se detta.

Se även detta.

Jag frågar mig då mot bakgrund av alla dessa misstag som begås i vården i vilken omfattning svensk sjukvård baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Varför forskas det inte kring nackskador i samma omfattning som exempelvis forskningen kring cancer?

Utöver kompetensbrist råder det en allvarlig brist på läkarresurser. Exempelvis anlitade Sundsvalls Sjukhus i början av 2017 specialister i Sydney, Australien, för att tyda röntgenbilder på en nackskadad person där man i Sundsvall hade missat en bruten nacke. Vid ett annat tillfälle tog det nio månader att upptäcka en fraktur i nacken på en annan patient. Ungefär samtidigt blev en nackskadad person felbehandlad vid Karolinska Sjukhuset. Den patienten fick åka till USA för att göra om operationen. Det finns många fler exempel.

Till en början förstod jag inte att jag blivit så allvarligt skadad. Skadorna resulterade dock i att jag blev helt arbetsoförmögen och sjukskriven efter olyckan.  1 ½ år därefter blev jag sjukpensionerad med diagnosen allvarliga whiplashskador. Inte förrän jag åkte utomlands tio år efter olyckan och blev undersökt med magnetröntgen av specialister fick jag veta att min nacke var bruten vilket bekräftades vid operationen i Iran.

En whiplashskada/nackskada kan uppstå när kroppen plötsligt utsätts för en yttre kraft som kastar huvudet från ett ytterläge till ett annat. Skadan kan beskrivas som en stukning av nacken som kan ge allt ifrån lindriga till mer allvarliga symtom såsom vid bruten nacke. Besvären beror i första hand på att vävnader i och kring halsryggen skadas det vill säga skador på ledband, ledkapslar och kotor. Nacken kan bli instabil. Dessutom kan skadorna efter en bilolycka omfatta blödningar i hjärnstammen och i hjärnan och i en del fall trycker kotorna på hjärnstammen. Ungefär 9000 svenskar drabbas varje år av nackskador i trafiken och av dessa drabbas minst 10% av allvarliga skador. Många av dom blir gravt invalidiserade resten av sitt liv eftersom dom inte får något stöd i det svenska samhället.

Whiplashdiagnosen inkluderar följande, omfattande, besvärsbild:

Kognitiva svårigheter, Generell värk såsom Smärtor i nacke, i axlar/skuldror och armar, Smärtor i bröstrygg, i bröstkorg och i ländrygg, Smärtor i bäcken i ben och i örat, Smärtor i ansiktet, Ögonproblem (ackommodation och ryckningar), Stelhet i nacken, Stresskänslighet, Huvudvärk, Rörelseinskränkningar, Käkledsproblem, Domningar och stickningar, Subjektivt synfältsbortfall, Hörselnedsättning, Benen viker sig,  Blackouter,  Orkeslöshet, Sömnstörningar, Störningar i autonoma nervsystemet, Yrsel och Balansstörningar,  Ljud- och Ljuskänslighet,  Dimsyn,  Tinnitus, Irritabilitet,  Koncentrationssvårigheter och svårt att hitta ord, Minnessvårigheter, Depressivitet,  Avtrubbning mot omvärlden, Svettningar, Tremor,  Hjärtklappning, Sväljningssvårigheter, Mental förträngning av olyckan,  Fumlighet (tappar saker), Tendens att falla och snubbla, Svaghet i armar och ben, Babinsky reflex (foten pekar inåt). Det finns ingen annan diagnos som har samma komplexa symptombild.

Fibromyalgi kan bli ett följdtillstånd.

Om den samlade besvärsbilden eller delar av den enligt ovan debuterar inom ett till två år efter skadetillfället och inte går över rör det sig med stor sannolikhet om en bestående whiplashskada/nackskada.

Många går omkring med dessa symptom utan att veta om orsaken och många tänker att det går över. Socialstyrelsens rättsliga råd har i en skrivelse daterad 2006-09-25 (se externa länkar) antytt att det finns stöd för att personer med symtom som uppstår i samband med nackskador mår bäst av att ”vara igång”.

Skador i halsryggraden är särskilt allvarliga bland kotpelarskadorna eftersom halsryggmärgen har en avgörande roll inte bara för funktion i armar och ben utan även är av betydelse för vitalfunktioner som andningsmuskulatur, hjärtaktivitet, blodtryck, kognition m m. De nervrötter som utgår från halsryggmärgen är viktiga för kontroll av armar, händer och fingrar, vilka har stor funktionell betydelse för den enskilde individen.

Om man kopplar skador i olika delar av ryggraden till den symtombild man har enligt bifogade diagram kan man få en vägledning till var skadorna sitter. Se även detta diagram.

På  Vårdguiden finns sedan juni 2016 information om whiplashskador.

Whiplashkommissionen 2005

I Whiplashkommissionens slutrapport sidan 42-43, står ”Sammanfattningsvis kan det med största sannolikhet uppstå en mängd olika typer av skador i nacken efter ett whiplashtrauma, och trots att viss forskning hävdat motsatsen, kan vi idag inte koppla en klinisk bild till en viss typ av skada. Inte heller skademekanismerna är klarlagda. De trafikforskare som studerat huvudets och nackens rörelse har inte kunnat påvisa att det rör sig om en typ av rörelse som orsakar en typ av skada. Det är istället rimligt att utgå från att whiplashrelaterade besvär kan uppstå genom en mängd olika skademekanismer. De whiplashrelaterade skadorna är komplicerade också av en annan orsak. Relationen mellan de akuta besvären och de mer bestående symtomen är ofta diffus. En akutsmärta i nacken kan senare spridas till större delar av rygg och armar. Smärtan kan övergå i kronisk värk som i sin tur leder till en ökad allmän smärtkänslighet. Stelheten kan övergå i starkt begränsad rörelseförmåga. Kognitiva besvär – problem med minne och koncentration – beskrivs av många personer med denna symptombild, liksom en rad psykiskt definierade problem.

I forskningslitteraturen finns en mängd symtom beskrivna hos patienter med kroniska whiplashrelaterade besvär. Dessa inkluderar: • Smärta och smärtspridning • Begränsad nackrörlighet • Diskdegeneration • Ökad muskelspänning • Neurologiska symtom, som känselstörning i armen • Ortoneurologiska symtom, som visar sig som störningar i ögats rörelsefunktion • Psykologiska problem, som depression, och posttraumatisk stress (PTSD) • Kognitiva svårigheter”.

Alla dessa symtom skriver Whiplaskommissionen kan enligt många forskare också beskrivas som följdtillstånd av kronisk smärta. Denna symptombild kompliceras ytterligare, om de nack- och ryggbesvär som förekommer i stora delar av befolkningen jämförs med besvär som föregåtts av en trafikolycka. Det visar sig då att det är svårt att skilja ut de patienter som har symtom till följd av trafikolycka, och de patienter som uppvisar en ”vanlig” rygg- och nackproblematik. Symtomen överensstämmer med varandra. En tredjedel av befolkningen i Sverige uppger enligt Whiplashkommissionen att de med jämna mellanrum har sådana besvär, enligt vissa studier. Så mycket som en tiondel av den svenska folket har kontinuerliga nackbesvär, enligt andra undersökningar.

Whiplashkommissionens resonemang är starkt vilseledande på denna punkt. Det är den samlade symptombilden som omfattar de upp emot drygt 35 olika kroniska besvären som ska beaktas. Om den samlade symptombilden uppstått inom loppet av två år efter ett trauma mot nacke eller huvud är sambandet klarlagt det vill säga det är klart mer sannolikt att besvären uppstått av olyckan än av något annat. Skadorna kan dessutom verifieras genom magnetröntgen och vid operation av nacken.

I Whiplashkommissionens rapport ”Diagnostik och tidigt omhändertagande av whiplashskador” (se Externa länkar) finns på sidan 15 – 17 ett resonemang om klassificering av whiplashskadorna utifrån svårighetsgrad där WAD I (Whiplash Associated Disorder I) motsvarar lindriga skador och WAD IV motsvarar de svåraste skadorna. Det är för närvarande den mest använda klassificering som finns utöver de klassificeringar som direkt motsvarar skadebilden exempelvis diskruptur.

Nästa avsnitt.