Försäkringsbedrägeri

Jag tecknade för 30 år sedan en trafikförsäkring hos mitt försäkringsbolag Aktsam sedermera Aktsam/Trygg Hansa vilket visade sig vara ett av de största misstag jag gjort i mitt liv.

År 2000 fick jag allvarliga nackskador i samband med en trafikolycka som jag inte själv var vållande till. Min nacke var näst intill bruten och bilen blev skrotad. Skadorna resulterade i att jag blev helt arbetsoförmögen efter olyckan och sjukpensionerad 1 ½ år därefter. Före trafikolyckan var jag 100% frisk, arbetade och sportade mycket men efter olyckan fick jag en mängd besvär som ledde till att jag blev uppsagd från mitt jobb endast sex veckor efter olyckan.

Fem år efter olyckan stämde jag mitt försäkringsbolag eftersom jag inte fick någon ersättning från min trafikförsäkring. De ansåg att mina besvär inte har något samband med trafikolyckan utan hävdade att besvären ”berodde på något som man inte vet”.

Försäkringsbolaget har försökt få ärendet preskriberat, ljugit i rätten och motverkat att jag får ta upp nya avgörande bevis i hovrätten. Domsluten är helt bisarra. Jag redovisar och kommenterar domsluten här:

TingsrättsdomGranskad HovrättsdomNyaBevis HovrättsdomGranskad Högsta Domstolen

Jag har genomgått 9 omfattande utredningar av specialister på nackskador som alla visar att jag har svåra nackskador som jag fick vid trafikolyckan, det vill säga samband är klart påvisat. Jag har dessutom på egen bekostnad genomgått två operationer av nacken utomlands, bland annat en steloperation, vilket resulterat i påtagliga förbättringar. Dessa operationer visar objektivt på mina skador och har dokumenterats med videofilm. Ändå vägrar försäkringsbolaget att ersätta mig.

Med hjälp av betalda försäkringsläkare (medicinska rådgivare) och lögner har försäkringsbolaget vilselett domstolarna. Jag har därför förlorat min talan mot försäkringsbolaget och gått miste om den ersättning jag har rätt till. Jag förvägrades till och med att ta upp nya avgörande bevis i domstolen, bland annat videofilmen från steloperationen av nacken, där det framgår att jag har en atlantoaxial luxation vilket medförde att mina kotor i nacken stod snett och tryckte mot hjärnstammen. Vidare vägrades jag ta upp en operationsrapport, två omfattande röntgenundersökningar och två läkarutlåtanden från svenska läkare. Inte bara domstolen utan även försäkringsbolaget vägrar att ta del av mina nya bevis. Allt verkar korrupt vilket framstår tydligt när man läser försäkringsbolagets inlagor och analyserar domsluten. Jag har kommenterat motpartens utsagor enligt nedan: MotpartensSkriftliga MotpartensMuntliga

Försäkringsbolaget har angivit konkurrerande skadeorsaker dvs skadeorsaker som ej har med olyckan att göra utan att åläggas något utredningsansvar för att påvisa detta. Det räcker med att dom antyder tänkbara skadeorsaker, dom behöver inte lägga fram några bevis för sina påståenden.

Mitt ombud och motpartsombudet umgicks flitigt inför domstolsförhandlingarna utan att jag fick någon möjlighet till insyn i vad som avhandlades. Bland annat hade dom möte på tåget från Stockholm till Östersund och bodde på samma hotell. Även försäkringsläkarna bodde där. Mitt eget ombud vägrade träffa ett av mina huvudvittnen, Åke Nyström, som kom från USA kvällen innan huvudförhandlingen och ville gå igenom viktiga frågor med ombudet.

Ingen av försäkringsläkarna är specialiserade på psykiatri eller psykologi, ändå anser domstolen att dom är mer trovärdiga än den neuropsykolog som jag träffat och som bedömt mig direkt efter olyckan.

Domstolen har nedvärderat bevisvärdet hos mina vittnen på grund av att det gått lång tid från olyckan fram till domstolsförhandlingen, man kan enligt domstolen inte lita på så gamla vittnesmål trots att de är samstämmiga. Orsaken till att det tagit så lång tid är försäkringsbolagets och domstolarnas långa handläggningstid och det ligger mig till last.

Istället för att få ersättning från mitt försäkringsbolag har jag dömts att betala alla rättegångskostnader, ungefär 1 miljon kronor, en summa som försäkringsbolaget aldrig kommer att kunna få igen eftersom jag med min sjukpension saknar möjlighet att betala skulden. Försäkringsbolaget väljer således att lägga stora summor pengar på korrupta domstolsprocesser istället för att fullfölja försäkringsavtalet. Jag har haft många mardrömmar i mitt liv men ingen i närheten av denna. Situationen liknar den i Kafkas Processen där huvudpersonen en morgon vaknar upp anklagad för något han inte gjort.

För att synliggöra dessa missförhållanden har jag skrivit en bok, ”Misshandlad i sjukvård och rättsväsende”.

FramsidaLiten

Den speglar en sida av vårt samhälle som många kanske inte känner till, en värld där kostymklädda personer skor sig på nackskadades bekostnad. Såväl advokater som försäkringsläkare är intresserade av att bibehålla detta system eftersom det är så lukrativt.

Boken är också vägledande för den som fått en trafikskada, yrkesskada eller annan personskada och står i begrepp att stämma sitt försäkringsbolag för att få ut sin ersättning. Den visar allvarliga brister i rättssäkerheten, hur advokater på ett otillbörligt sätt skor sig på personer i trångmål och hur skaderegleringen tydligt andas korruption.

Boken kan köpas genom Vulkanmedia, Bokbörsen, Adlibris, Bokus med flera. Den kan också köpas direkt av mig.

Sedan boken kom ut har jag fått samtal från många förtvivlade personer som sitter i samma situation som jag och alla har precis samma erfarenheter. Det rör sig många gånger om tragedier där hela familjer har drabbats. De flesta ger upp, dom orkar inte slåss för sin rätt. Jag vet även fall där den skadedrabbade valt att ta livet av sig.

Om en enskild individ lurar ett försäkringsbolag får han/hon kännbara straff men det verkar vara legitimt att snuva försäkringstagarna på ersättning. Det är uppenbart att samhället värnar om institutionerna i systemet. Hur skulle det gå om försäkringsbolagen tvingades betala ut alla ersättningar. Visst förekommer det att skadade får ut ersättning men det är sällan nackskadade får ut något. I vissa fall har personer som valt att strida för sin rätt fått gå från hus och hem eftersom dom inte kunnat betala rättegångskostnaderna.

Min uppfattning är att all skadereglering ska skötas av ett oberoende statligt organ där nödvändig kompetens för bedömning av skador finns. Det är enda sättet att minimera risken för oegentligheter som förekommer vid skadereglering. Skaderegleringen borde således inte ske i vanliga domstolar och absolut inte i Trafikskadenämnden.

Orsaken till att nackskadade inte får någon hjälp i Sverige är i grund och botten okunskap inom vården vilket utnyttjas på ett otillbörligt och enligt min erfarenhet på ett kriminellt sätt av försäkringsbolagen.

I själva verket kan man med vanlig slätröntgen, datortomografi eller med högupplösande magnetkamera se skadorna i nacken men det förs en vilseledande och ovidkommande debatt huruvida man kan utföra röntgen med provokation av nacken eller ej. Att provokation kan tillämpas framgår av följande länk:

Skånes universitetssjukhus.

Frågan är om man vill se skadorna eller ej. Försäkringsbolagen vill det inte, helt obegripligt eftersom det kostar minst dubbelt så mycket att processa som att åtgärda skadorna. Enbart rättsskyddet hade räckt för att åtgärda skadorna. Varför ska försäkringsbolagen få lägga försäkringskollektivets pengar på meningslösa processer som bara göder försäkringsläkare och advokater.

Försäkringskassan vägrar att ersätta nackskadade som åker till Finland och Norge för att bli röntgad i övre halsryggen med motiveringen att metoderna inte följer internationell vetenskap och beprövad erfarenhet. Vad skulle hända om försäkringskassan erkände dessa röntgenmetoder?

Det finns ett nätverket med över 500 medicinska rådgivare som har tillräckligt inflytande för att motverka en sund utveckling av diagnosmetoderna i Sverige. De läkare som engagerar sig i metoder som påvisar nackskador blir utan undantag ifrågasatta av försäkringsläkarna och motarbetade av socialstyrelsen. Eftersom dessa medicinska rådgivare också upprätthåller en läkarroll borde frågan om ett dubbelt huvudmannaskap, det vill säga landstingen respektive försäkringsbranschen, diskuteras ur rättssäkerhetssynpunkt och ur ett strikt läkaretiskt perspektiv.

Frågan om försäkringsläkarnas roll vid utformning av utlåtanden och i rättegångar har varit föremål för debatt i riksdagen men tystats ned. Massmedia har vid olika tillfällen berört de nackskadades problem men aldrig lyckats ge en korrekt bild av hur illa behandlade nackskadade blir i våra domstolar.

Varför ska en ny medicinsk bedömning göras av jäviga läkare vid en rättstvist när den redan gjorts sedan tidigare av opartiska specialistläkare?
Varför fick den ende medicinske rådgivare som åsatt mig invaliditet, 15%, inte vittna i domstol?
Varför utkräver domstolen inte ett utredningsansvar kring försäkringsbolagens påståenden om tänkbara konkurrerande skadeorsaker?
Hur kan rättssystemet tillåtas att systematiskt möjliggöra orättvisa istället för att skapa rättvisa?
Varför sorterar inte den medicinske rådgivaren under socialstyrelsens tillsyn, det är ju samma person med samma uppfattning som i läkarrollen?
Varför vägrar riksdagen att ändra på ett system som inte fungerar?
Hur kan det komma sig att svenska läkare saknar kompetens att påvisa nackskador i övre halsryggen?
Hur kan läkare som inte har tillräcklig kompetens för att bedöma nackskador få vittna som sakkunniga på uppdrag av försäkringsbolag i domstol?
Varför gömmer sig svenska läkare bakom metodbegrepp och begrepp som ”vetenskap och beprövad erfarenhet”?
Varför ska samhället ta kostnader på flera miljarder i onödan varje år när det bevisligen går att åtgärda nackskadorna?
Varför ska just en nackskadad bära alla vårdkostnader själv, många andra sjukdomsgrupper får ju det stöd dom behöver av vården?
Vore det inte rimligare att försäkringsbolagen talar om i sina villkor att man inte ersätter nackskador?
Är detta ickefrågor för våra riksdagsledamöter?
Hur länge ska denna vansinnescirkus få fortsätta?

Mitt råd till dig som har för avsikt att stämma ditt försäkringsbolag är att du innan du gör det skaffar ett läkarutlåtande som beskriver den samlade symtombilden. Det är också viktigt att påvisa om hela denna symtombild går att härleda i tiden till ett olyckstillfälle samt att symtombilden inte fanns före detta tillfälle.

Om man går in på Sveriges Riksdags hemsida och söker under interpellationer på ”trafikskadade” så hittar man flera interpellationer som visar att systemet med trafikförsäkring inte fungerar som det ska.